Upplev Roslagen
  • Roger Pontare "Mitt vinterland", Fasterna kyrka

    Roger Pontare är en av Sveriges mest omtyckta sångare med en bredd som spänner från jazz, blues och soul till ...

    Läs mer här

  • Elvis Christmas 2017

    Henrik Åberg, Sveriges i särklass bästa Elvistolkare vill bjuda publiken på ett riktigt härligt och  vintrigt ...

    Läs mer här

  • Julbord på Rånäs Slott 2017

    Julbord 2017 I år dukar vi upp vårt dignande julbord på slottet mellan 8-20 december. Under perioden ingår...

    Läs mer här

Dags att boka årets Julbord – i Roslagen såklart!

Runt om i Roslagen har förberedelser inför årets julbord börjat så smått. Bokningarna börjar komma in och vill du säkra ditt datum med arbetskollegor, vänner eller familj är det hög tid att boka!

julbord-ranas-slott

Ombord på gamla ångfartyget s/s Norrtelje har sillar börjat läggs in, konfektyr kommer kokas, granen så småningom kläs och julmusiken strömmar genom högtalarna medan tomteverkstaden pågår som bäst.

Längre inåt land i vacker slottsmiljö putsas glas och linnedukar stärks. Rånäs Slott dekoreras under flera dagar och det råder en julefrid i de vackra salarna. Julbordet dignar av exklusiva råvaror och ett gottebord som saknar motstycke.

Det gamla fiskeläget Grisslehamn har premiär för mer fartfyllda julbord! På Hotell Havsbaden blir det underhållning till max och först ut är Creedence Tribute Show som hyllar ett av de största banden inom rockhistorien!

Top Cats lyfter taket med svänig av rockabilly och sist ut är Dire Straits tribute som spelar hitsen du aldrig kommer att glömma.

Föredrar du ett lugnare men alldeles unikt julbord, långt ut i Stockholms vackra skärgård tipsar vi om Söderarm som fortfarande är ett viktigt landmärke som sista, eller första, utpost till Ålands hav. Här är skärgården helt unik med karga klippor och många, många små öar. Julbordet dukar upp i fyrstationen och antalet gäster är begränsat.

Fler förslag hittar du på UpplevRoslagen.se!

God Jul!

Konferens nära Stockholm – välj Roslagen!

Dags att boka konferens? Oavsett om ni har behov av en- eller flerdagars konferens finns många alternativ i Roslagen med fina förutsättningar för att uppfylla syfte och mål.

Bara en dryg timme från Stockholm finns såväl slott, herrgårdar och havsnära anläggningar med olika inriktningar och specialiteter.

Det är viktigt att planera in avbrott och tid för gemenskap och umgänge. Kombinera gärna med uteaktiviteter som höghöjdsbana, prova på travsport eller paus för SPA så även kropp och själ får sitt.

Planera din nästa konferens i Roslagen, en vacker del av Stockholms Skärgård!

Här hittar du Roslagens bästa konferensanläggningar ->

Konferens nära Stockholm

Cykelsemester i Roslagen

Oändliga slingrande grusvägar med röd-vita stugor och grönskande landskap, alltid med närhet till vatten och skimrande havsvikar – det är cykelsemester i Roslagen!

Cykelsemester i Roslagen

Med cykel kommer du nära naturen och i Roslagen är avstånden lagom och det är aldrig långt mellan spontana bad, caféer eller nattens boende på B&B, vandrarhem eller slott och herrgårdar, allt efter tycke och smak.

Väljer du lite större vägar är Kustlinjen en skyltad led men det finns även cykelkartor för dig som söker mindre och lugnare vägar.

Kustleden sträcker sig från Öregrund i norr till Västervik i söder. Det finns också flera sträckor som går ut mot Östersjön.

Kustlinjen omfattar Roslagens-, Stockholms-, Sörmlandskustens, Arkösunds-, S:t Annas-, Gryts och Tjusts skärgårdar. Leden håller mycket hög standard med mängder av möjliga start- och målpunkter. Det finns också fina möjligheter att kombinera med cykel- och båtresa.

Huvudsträckning: Ca 560 km (Öregrund – Stockholm – Västervik)
Alternativ: Ca 460 km (kompletterande sträckor ut i skärgården och på öarna)

I norra Roslagen tipsar vi om Grisslehamn, Fogdö och Singö. Njut av utsikten över Ålands hav. Se Svartklubbens fyr, sjöbodarna i Backbyn och Singö vackra träkyrka från 1753. Grisslehamns är en charmig fiskehamn med båtliv och fiskartraditioner. Här finns ett gott utbud av caféer, restauranger och försäljning av färsk och rökt fisk.

Hos ResGlad kan du beställa din cykelkarta! God Tur!

Skärgårdsturnén med Tomas Andersson Wij och Uno Svenningsson

Skärgårdsturnén sätter kursen norrut i Stockholms Skärgård 2017!

Under 3 dagar i juli kommer turnén besöka Roslagen och först ut är Norrtälje (20/7), Vaxholm (21/7) och Möja (22/7) därefter fortsätter turnén söderut till Dalarö och Ingarö.

Årets gästartister heter Tomas Andersson Wij och Uno Svenningsson. Som alltid kompletteras de av Skärgårdsturnéns musikaliska ciceron Tina Ahlin.

Först ut är Norrtälje och Kärleksudden. Redan dagen efter styr skutan mot Vaxholm och Kastellet, och tredje dagen vidare till dansbanan på Möja. Konserterna är utomhus och det finns endast ståplatser, ta gärna med egen stol eller filt!  Du behöver även klä dig efter väder för konserten kommer trots lite sämre väder (håll hemsidan under uppsikt).

Tomas Andersson Wij är singer-songwritern som trollbinder sin publik med enbart sång, gitarrspel och historieberättande. Nitton år efter debuten är han en erkänd artist och låtskrivare med tionde albumet i produktion.

Artisten och låtskrivaren Uno Svenningsson fick sitt genombrott på 90-talet med låten ”Under ytan”. Sedan dess har han släppt sex album och medverkat i Melodifestivalen två gånger.

Både Tomas Andersson Wij och Uno Svenningsson kommer att medverka i höstens avsnitt av TV4:s succé ”Så mycket bättre”. Men redan i sommar kan ni alltså se dem tillsammans i Skärgårdsturnén.

Här hittar du mer information och kan även boka biljetter ->

Semester i Sverige – i Roslagen blir den som bäst!

Oavsett om du föredrar lata dagar vid havet, loppisar, jordgubbsplock eller att utforska slingriga grusvägar på cykel, Roslagen erbjuder det mesta för en fin semester i Sverige

Den bästa semestern kanske finns alldeles runt hörnet, endast 1 h från Stockholm. Utbudet är enormt och det finns något för hela familjen. Närheten till Stockholm gör det enkelt att kombinera lugn och ro med dagsutflykter för såväl shopping som storstadens utbud.

I Roslagen kan du hyra din egen stuga eller ta in på mysiga B&B och vandrarhem. Charmiga småstäder med kullerstensgator och trähus finns det gott om. Havet är aldrig långt borta.

Vill du ha möjlighet att aktivera dig eller hela familjen tillsammans föreslår vi en turridning på mysiga islandshästar, paddla kajak, besök Bondens Glasskalas eller besök Storholmens Vikingaby.

Vi önskar en skön sommar!

Psst. Passa även på att unna mamma en SPA-dag på egen hand.

Barnsemester i Roslagen

Valborgsfirande i Roslagen

Våren står för dörren och snart är det dags att kasta ut vintern!

Runt om i Roslagen firas tänds majbrasorna och vi hälsar våren välkommen. Just nu fylls Upplev Roslagen med Valborgsmässofiranden nära dig så håll sidan under uppsikt.

Här hittar du Roslagens Valborgsfiranden ->

Varför firar vi Valborg egentligen?

Enligt Nordiska museet är Valborg en mycket gammal högtid, som kom till Sverige från Tyskland någon gång under medeltiden. Eldarna var tidigt ett inslag i denna skyddande fest, liksom ungdomstemat. Dess ursprung är katolskt, och firas till minne av det tyska helgonet Walpurgis.

Carl von Linné gjorde följande notering i sin anteckningsbok år 1749 på sin resa i Västmanland:

”ty lantmannen har för sed alltifrån Hedenhös, att natten före Valborgsmässodagen upptända eldar på marken, att däromkring dansa och fägna sig åt den kommande sommaren, vilket alltså är relikvier av de gamlas Floralia, som endast är kvarhållne i Uppland och de nästgränsande socknarna men näppeligen i andra svenska provinser.”

Även om vi idag får hålla oss en smula skeptiska mot att valborg firats sedan ”Hedenhös”, så visar exemplet att valborg i Sverige ägnats åt att genom eldar skydda boskap och djur från rovdjur och magiska krafter.

Valborgsfirandet har i Sverige en historia från medeltiden, redan då förknippad med ungdomar och deras festande. I de gammaldanska områdena – Skåne, Halland och Blekinge – gick pojkar och flickor runt i byarna och uppvaktade bönderna. När de förbjöds att använda kyrkans klockor till samling, övergick de till att tända eldar för att påkalla uppmärksamhet. Detta ska enligt vissa tolkningar ha varit upprinnelsen till eldarna.

Idag är valborgsmässan den första vårfesten i vårt land. Den fick ett uppsving i städerna under efterkrigstiden, när arbetar- och folkrörelseorganisationer arrangerade valborgseldarna i olika bostadsområden. Idag är det mer regel än undantag att dessa organisationer, villaföreningar eller andra organisationer arrangerar valborgseldar och fester.

Källa: Nordiska Museet, läs mer här https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/valborgsmassoafton

Påskweekend i Roslagen

Unna dig en härlig påskweekend nära Stockholm!

I mitten på april hägrar några lediga dagar och förhoppningsvis har våren kommit för att stanna.

Planera in en weekend med vänner eller familj och ta del av Roslagens utbud med allt från fiske, turridning, vandring eller barnteater, jazz och goda middagar! Du hittar de bästa tipsen här på Upplev Roslagen.

Välkommen

Klä dig till påskkärring, gå med i paraden och hjälp Påsktuppen att hitta hönornas borttappade ägg!

Sportlovet närmar sig!

I Roslagen finns mycket att göra under Sportlovet, allt från turridning, skridskor till teater och LAN-kvällar.

Upplev Roslagen kommer uppdateras löpande så håll sidan och våra sociala medier under uppsikt!

Kvisthamrabacken, Norrtälje

Kokslov som blev sportlov

Dagens Sportlov kan enligt Mats Sjöberg, universitetslektor vid Linköpings universitet, dateras till 1925 då föreningen Skolungdomens allmänna fjällfärd bildades. En förening som organiserade fjällresor.Vad de inte visste då var att dessa resor skulle leda till införandet av sportlovet.

– Men det var väldigt begränsat och endast för läroverkets ungdomar, säger Mats Sjöberg.

Enligt Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, växte tanken att införa lovveckan fram först under 40-talet då behovet att minska skolornas bränsleförbrukning ledde till att barnen i storstäderna fick en vecka ledigt.

– Då kallades det för kokslov och inte sportlov, säger han.

Koks var det bränsle som användes för att värma upp skolorna. Lovet blev ett kontinuerligt inslag först på 50-talet då man gav barnen en vecka ledigt för att reducera risken för sjukdomsspridning. Eftersom smittrisken i de små skolorna på landet ansågs liten fick de lov först i slutet av årtiondet.

– Benämningen sportlov växte fram under 50- och 60-talet eftersom tanken var att barnen skulle motionera och hålla sig friska, säger Dick Harrison.

Här kommer du hitta Roslagens sportlovsaktiviteter ->

Källa: DN, http://www.dn.se/livsstil/kokslov-som-blev-sportlov/

Nord-sydlinjen genom Skärgården

Följ med på en 70 sjömil lång båttur genom hela vår vackra ytterskärgård. Från Arholma Nord/Simpnäs i norr till Nynäshamn i söder.

Med start måndag 20 juni och hela sommaren fram till söndag den 21 augusti stannar Waxholmsbolagets skärgårdsbåtar vid ett 30-tal av ytterskärgårdens finaste utflyktsmål. Här kan du hoppa av  om du vill. Eller byta till en annan linje.

Tillsammans med de övriga båtlinjerna i skärgården ger Nord/Sydlinjen dig fantastiska möjligheter att upptäcka alla delar av Stockholms skärgård.

Waxholmsbolagets trafik är en del av Stockholms läns kollektivtrafiknät

Biljett

Köp biljett ombord och betala med Visa/MasterCard, kontant eller med reskassan på Access-kortet. Viktigt att spara biljetten, för den måste du lämna till personalen när du kliver av båten!

Precis som i övriga kollektivtrafiken kan du inte boka plats. Men är ni en grupp på fler än 10 personer är det bra om ni föranmäler er resa hos kundtjänst på 08-600 10 00 så ni kan vara säkra på att alla får plats.

Tidtabeller som gäller är:

Tidtabell 40A – från Arholma Nord till Nynäshamn
Tidtabell 40B – från Nynäshamn till Arholma Nord

Kom i håg att fälla upp semaforen om du vill med båten!

Precis som med bussen åker båten förbi om det inte står någon vid hållplatsen på bryggan. För att kaptenen ska kunna se att du står på bryggan, måste du alltid fälla upp semaforen och vända den mot det håll båten kommer ifrån. Komplettera gärna med ficklampa och/eller den digitala semaforen som finns i vår app när det börjar bli mörkt.

Nord-Sydlinjen

Den svenska Midsommartraditionen

Värmen har kommit och nätterna är långa och ljusa. Midsommarstången kläs och reses, vi binder kransar och äter sill och potatis. Midsommar är Sveriges stora sommarfest som vi gärna firar i Roslagen.

Men varför firar vi Midsommar?

Det är en traditionstyngd högtid, då vi gärna vill värna om urgamla seder. Men traditioner är luriga, de förändras ständigt och är inte alltid vad de vid första anblicken synes vara. Det är ofta svårt att säga var och när de uppkommit, varför de förändras eller ibland försvinner helt.

”Midsommar är en sammansmältning av gamla och nya traditioner med en lång historia vars början är höljd i dunkel”

 

En utbredd uppfattning är att dansen kring stången är rester av en forntida fruktbarhetsfest till sommarsolståndets ära och att stången ursprungligen var en fallossymbol. Men vi vet faktiskt väldigt lite om forntidens midsommarfirande. Det är sannolikt att man på något sätt firade sommarsolståndet, och att gissa att högtiden hade med fruktbarhet att göra ligger nära till hands.

Däremot vet vi inget om hur festen gick till, bortsett från en enstaka antydning i medeltida källor om rituell öldrickning och blot under vikingatiden.

Midsommar i Roslagen

Majstång eller Midsommarstång

Midsommarstången kom troligen till Sverige från Tyskland någon gång under medeltiden och finns belagd i avbildningar från 1600-talet. Den kallas ibland för majstång, eftersom den i Tyskland och på övriga kontinenten reses i samband med firandet på första maj.

I Sverige flyttades traditionen till midsommar helt enkelt för att klimatet är kyligare här och att löven till smyckning inte har hunnit slå ut i maj. Överhuvudtaget kan man se att traditionerna kring midsommar och vårens andra fester går in i varandra och skjuts fram och tillbaka mellan högtiderna – ett exempel på traditioners flexibilitet.

Från slutet av 1800-talet finns svenskt folkminnesmaterial som berättar om hur midsommarfirandet gick till i dåtidens bondemiljö. Till att börja med skulle huset städas. Golven sopades rena och skurades. Alla textilier skulle vädras. Spisen skulle strykas och gårdsplanen gjordes fin. Sedan smyckade man både inomhus och utomhus med blommor och löv från björk eller andra träd. Golven kunde strös med löv som både var vackra att se på och doftade gott. Utanför dörren ställdes lövruskor. Festplatserna lövades, liksom de vagnar eller båtar som användes för färden. I städerna hölls lövmarknader strax före midsommar, där bönderna från landsbygden sålde lövruskor till stadsborna.

Festmåltiden

Maten som serverades vid midsommar skulle vara extra festlig. Menyn varierade beroende på var i landet man bodde och tillgången på råvaror. I Nordiska museets uppteckningar nämns ofta fisk, men även kött och fläsk. Vitgröt och filbunke hörde också till kalasmaten enligt dessa uppgifter. Vitgröt var ett namn för den finare gröt som man ofta åt vid festligheter. Den kokades på mjölk, istället för vatten, och med vetemjöl eller korngryn och i senare tid risgryn.

”I dag äter vi sill, färskpotatis och jordgubbar med grädde samt dricker öl och brännvin, en standardmeny som har vuxit fram under 1900-talet”

 

På många ställen i bondesamhället reste man midsommarstången tillsammans och roade sig med dans och lekar. Dess utseende skiftade och det har funnits många varianter av form, storlek, utsmyckning och hur kransarna skulle hängas. Löv hörde till de vanligaste dekorationerna men även exempelvis pappersband och färgade äggskal förekom.

Små Grodorna?

Sång- och ringlekar och långdans var vanliga nöjen, då liksom nu. Däremot lekte man inte den lek som har kommit att bli nationalsymbol för svenskt midsommarfirande, ”Små grodorna”. Troligen skapades leken på Nääs kursgård utanför Göteborg, där man för att bevara bondesamhällets kultur lärde ut både slöjd och lekar i början av 1900-talet. Där skapades också nya lekar avsedda att användas i pedagogisk verksamhet. Till dessa hör alltså ”Små grodorna”, som trycktes första gången i Sånglekar från Nääs 1922.

Kärlekens tid

På vissa ställen i Sverige hölls lekbröllop som ett upptåg av ungdomarna vid vårens fester. I midsommartid kunde man välja en midsommarbrud och en brudgum till henne. Bruden kläddes fin och så drog man runt bland gårdarna och visade upp henne för att tigga ihop förnödenheter till kalaset som hölls efteråt. Kransgillen var ett liknande upptåg, som också kunde kopplas till midsommar. Då valde man ett par, som ifördes kransar och dansade tillsammans. Flickorna kunde också binda kransar till pojkarna, som ett tecken på att de hörde samman.

”Midsommarnatten var förknippad med kärlek och erotik. Den hörde främst ungdomarna till – då skulle man dansa tills solen gick upp”

 

Kyrkan och prästerskapet riktade i perioder hård kritik mot festligheterna eftersom de ansågs föra med sig osedligt uppförande. Detta tvingade ibland fram förändringar i traditionerna, men man lyckades aldrig utplåna dem helt. Dansplatserna har varierat. Om man inte hade rest någon stång, eller ville dra sig undan från firandet vid denna, kunde dansen hållas på en annan plats som var plan nog att svänga om på, kanske vid en källa, på en loge eller i en vägkorsning.

Att tända midsommarbål och dansa kring eldarna är troligen en av de tidigaste midsommarsederna. Detta bruk beskrivs av Olaus Magnus under sen medeltid och är kanske ännu äldre än så. I Danmark och Norge firar man Sankt Hansaften den 23 juni med att tända bål. Även i Sverige finns berättelser om midsommareldar fram till sent 1800-tal, främst från de landskap som gränsar till grannländerna, men även från andra delar av landet. I dag tänder man på många ställen i Sverige bål vid påsk eller valborg, men det är förstås inte omöjligt att det fortfarande brinner en eller annan midsommareld även här.

En magisk natt

I bondesamhällets folktro var midsommarnatten en av årets mest magiska nätter, då naturen flödade av krafter. Gränsen mellan människornas värld och det övernaturligas rike troddes vara tunnare än vanligt och det finns många berättelser om fantastiska saker som kunde hända denna natt.

Läkeväxter sades vara extra kraftfulla och samlades därför under midsommarnatten. Midsommardaggen var också eftertraktad och gick man barfota i den skulle man hålla sig stark och frisk under året. Daggen samlades också för att bota sjukdomar och för att få bröd och öl att jäsa ordentligt under året. På en del ställen besökte man även speciella midsommarkällor och drack av vattnet i dem för att få hälsa och kraft.

Midsommar var också en lämplig tid för skattsökare. Det sades att förtrollade skatter då steg upp ur jorden och blev synliga för människor. Om man lyckades vara tyst kunde man få tag i dem – bröt man tystnaden försvann de däremot för alltid.

Midsommar blommor

Blommor, spådomar och magi

Spådomar och varsel var vanliga i bondesamhället. De stora högtiderna under året ansågs lämpa sig särskilt väl för att förutsäga framtiden. Midsommar var ju kärlekens högtid och ville man veta vem man skulle leva med var detta rätt tidpunkt.

Kärleksspådomar var säkert mestadels lekfulla sysselsättningar, men det fanns ändå ett uns av allvar i dem. En form av midsommarmagi finns fortfarande kvar i dag, nämligen att plocka blommor att lägga under kudden för att drömma om den man ska gifta sig med. Blommorna skulle enligt traditionen plockas under tystnad – bröts den var även magin bruten. Just tystnad är ett vanligt inslag i bondesamhällets magiska tänkande, en markering av att det är en rit som utförs.

Antalet blommor som plockades varierar, men de vanligaste antalen är sju eller nio. Ojämna tal uppfattas som magiska i många kulturer, kanske för att människor ser jämna tal som mer harmoniska och därmed mer »normala». Ibland säger också traditionen att den som spår ska klättra över lika många gärdsgårdar som hon plockar blommor. Detta kan ses som en symbolisk gränsöverskridning mellan den vanliga världen och det övernaturliga.

En annan spådomsmetod var att äta något väldigt salt – exempelvis saltad sill/strömming eller så kallad drömgröt, kokad på mjöl, vatten och salt. Sedan skulle man gå och lägga sig utan att dricka. Den blivande maken (eller makan) skulle då uppenbara sig i drömmen och erbjuda den sovande något att släcka törsten med. Drycken kunde också säga något om huruvida det gemensamma livet skulle bli rikt eller fattigt.

För att i vaket tillstånd få varsel om framtiden kunde den nyfikne under tystnad vaka vid en korsväg eller på en jordfast sten. Om sådana vaknätter finns berättelser, som inte sällan varnar för att leka med spådomar.

Från Hacksås socken i Jämtland finns en uppteckning (en nedtecknad muntlig tradition) om tre flickor som vakade vid en korsväg under midsommarnatten. Den första flickan hörde slammer från en smedja, den andra hörde fiolmusik och den tredje hörde ringande kyrkklockor. Den första blev gift med en smed, den andra med en speleman men den tredje flickan dog innan året var slut – det var klockorna från sin egen begravning som hon hört


Text: Populär Historia 21 maj 2009, Tora Wall
http://www.popularhistoria.se/artiklar/den-svenska-midsommartraditionen/